Mental Aktivering

För att hunden ska må bra behöver vissa grundläggande behov tillgodoses. Det är självklart att hunden ska få mat och vatten, minst en rejäl promenad om dagen och kisserundor däremellan samt att man är observant på att den inte skadar sig eller blir sjuk.

Vad man inte alltid tänker på är hundens behov av sysselsättning. I det vilda tillbringar hunden mycket tid med att jobba med nosen, balansen, lösa problem och vara social med sina kamrater. En hund som inte kan spåra en hare är en hund som får svälta. En hund som inte kan balansera på en stock över en bäck är en hund som hamnar på efterkälken.

Om vi inte ger hunden något vettigt att fokusera sin energi på, nu när vi tar hand om saker som mat, trygghet och sovplats, så händer en av två saker. Antingen blir hunden passiv och inåtvänd, väntar förgäves på att ledaren (människan) ska ta initiativ till något roligt, och när det aldrig händer ger den upp. Eller också hittar den egna saker att göra: rymma, bita sönder saker, skälla hysteriskt, m.m. Den passiva hunden är en olycklig hund, men med en antagligen nöjd ägare som verkligen tror att hunden lever ett drägligt liv. Hundens värsta fiende är vår okunnighet! Den aktiva hunden är en betydligt lyckligare hund, men ägaren brukar vara desto mer missnöjd med sin omöjliga byracka.

De allra flesta problembeteenden (ur vår synvinkel) blir betydligt bättre om man börjar ge sin hund något att göra. En lagom nivå av aktivering från det att hunden är valp förebygger att problemen någonsin uppstår. Hunden behöver framför allt jobba med fyra delar: nos, balans, problem och kontakt.

Nosövningar

  • Alla typer av leta godis. Inne, ute, under möbler, i lådor, uppe på stolar, i träd, använd din fantasi. Börja enkelt, visa med handen, säg “leta” med spännande röst. Gör det svårare och svårare efterhand. Försök hjälpa hunden så lite som möjligt, den ska lära sig att jobba självständigt. Att ägaren oväntat “hittar” godis under promenaden som hunden får äta upp är en utmärkt ledarskapsövning!
  • Samma sak, men med älsklingsleksaken. Växla mellan att hunden får behålla leksaken och att byta mot en godis och gömma igen.
  • Spåra tillsammans med din hund. Ett kort godisspår är lätt att lägga i trädgården eller i vardagsrummet. Utöka efterhand. Prova gärna en spårkurs eller en spårdag och lär dig lägga spår i skogen.
  • Göm dig och låt hunden leta rätt på dig. Jätteroligt om man är två stycken som hunden får leta upp växelvis.

 

 Balansövningar

  • Agilityn är självskriven. Även om du inte vill gå en kurs kan du leka med hindrena på planen.
  • Utnyttja naturen! Locka upp hunden på stockar och stenar, låt den sätta sig och lägga sig.
  • när ingen är i närheten kan man ha mycket roligt på en lekplats. Men berätta inte var ni fick tipset...
  • Lär hunden balansera en godis på nosen, eller en leksak.
  • Lär hunden stå och gå på bakbenen, sitta fint, dansa osv.

 

Problemlösning

  • Det finns gott om aktiveringsleksaker i djurbutikerna. Qulan (en stor plastboll med hål som det ramlar godis genom) och olika hundspel rekommenderas.
  • Göm godis under ett glas som hunden får välta. Utöka till mugg som är svårare, djup tallrik, flat tallrik, gryta som slamrar, och se hur hunden löser problemet. Delvis stängda glasspaket funkar bra.
  • Låt hunden slita sönder en toarulle för att komma åt godiset, eller ett paket, eller en petflaska.
  • En kong är en ihålig gummileksak som är perfekt att lägga kletig hundmat i. Den fungerar också utmärkt som kastleksak ock kampleksak. Den svarta kongen är den enda leksaken som min Jack Russel inte har haft sönder!

Kontaktövningar

  • Träna roliga småtrix tillsammans.
  • Kela och lek med din hund.
  • Vänj hunden vid att sitta passiv mellan dina knän. Först i lugn hemmamiljö, sedan med mera störningar. Är hunden av någon anledning stressad eller upphetsad är det skönt att ha lärt in en position där du “omringar” hunden och där den är van att vara lugn. Att klappa hunden på bröstet är också lugnande.

Allt roligt som du gör tillsammans med din hund är kontaktfrämjande. Ni blir en enhet, en miniflock, istället för två individer som råkar bo på samma ställe. Bevisa för hunden att du kan hitta på saker att göra tillsammans, så behöver den inte leta upp egna saker att göra

12 aug 2014