Rallylydnad - Träna för tävling

För mig är tävlandet ett sätt att ge min träning riktning och mål. När jag anmäler till en tävling lägger jag upp en mental planering för vilka moment som måste stärkas, vilka störningar som behöver extra träning, och hur jag ska pricka in en formtopp hos min hund på rätt dag. Jag behöver helt enkelt den ”spark i baken” som en inplanerad tävling ger för att träna strukturerat och regelbundet. Dessutom är det en utmaning att förbereda mig och min hund på bästa sätt, för att kunna prestera lika bra på tävling som på träning – helst bättre!

För hundens del innebär tävling oftast ny miljö, nya hundar, en förare som beter sig lite lustigt, och mitt i alltihop förväntas den gå en bana på minst tolv skyltar – utan belöning! Det är mitt jobb som förare att träna hunden på ett sätt som gör att den känner sig säker och förväntansfull i tävlingssituationen. Genom en genomtänkt tävlingsträning ser jag till att både jag och min hund är förberedda på i stort sett allt som kan hända.

Störningsträna

Så fort hunden börjar få flyt på grundfärdigheterna bör man lägga till olika former av störningar. Olika miljöer, träna ihop med andra hundar och människor, lägg ut leksaker och godisskålar som hunden tränas att strunta i. Träna ofta i miljöer där många främmande hundar har vistats, får man ett sent startnummer kan marken vara full av spännande dofter. Träna med människor som bedömer dig, rigga upp en videokamera, träna med åskådare med och utan hundar. Att träna utanför ICA eller på ett torg brukar vara utmärkt störningsträning, så länge man visar förbipasserande respekt och håller hunden kopplad och ur vägen. På så sätt tränar man också sin egen förmåga att handskas med oförutsedda händelser och hålla sin koncentration uppe!

Betinga skyltarna

Skyltarna är en enorm visuell signal för hunden. Jag vill utnyttja detta genom att själva åsynen av skyltarna får min hund glad - jag vill att min hund ska tänka ”jippie, dags att jobba!” när den ser rallyskyltarna eftersom den vet att nu kommer det att hända roliga saker som ger mycket belöning i slutänden.

När du tävlingstränar bör du bygga upp banan innan du tar ut din hund, värma upp hunden utanför planen, och sedan göra en tävlingsmässig ingång till första skylten. Jag lägger mycket tid på att träna just en fokuserad ingång och en bra förstaskylt, jag vill att min hund självmant ska följa mig och sätta sig och vänta på startsignal.

Eftersom förstaskylten ALLTID är att hunden sitter vid sidan tills man fått startsignal tränar jag in detta genom baklängeskedjning: efter att ha kontrollerat under uppvärmningen att både färdigheten ”gå fot” och ”sitt vid sidan” fungerar, börjar jag med att superbelöna ”sitt vid sidan” framme vid skylten ca fyra gånger. Sedan får hunden gå fot några meter, ”sitt vid sidan” vid skylten, superbelöning. Jag varierar sedan avståndet som hunden ska gå fot, vinkeln vi kommer in ifrån, och hur länge som hunden ska kunna sitta innan belöningen kommer. På så sätt bygger jag upp en dragningskraft hos hunden, den vill fram till den första skylten och få sätta sig där, och det enda sättet att få komma dit är att gå fint hela vägen fram.

Transportsträckor

De flesta förare är duktiga på att träna själva skyltmomenten, men får problem i transportsträckorna mellan skyltarna. Vanligast är att hundarna släpar efter, och föraren lockar och pockar och jobbar förtvivlat för att få igång sin hund. Transportsträckorna, precis som i tävlingslydnaden, bör alltså tränas som ett moment i sig. Jag föredrar att mina hundar självmant söker upp min sida i transportsträckorna, alltså belönar jag ofta överraskande mellan skyltarna när de går riktigt bra.

För en hund som släpar: se över ditt eget tempo, ofta tar en seg hund ner ens egen energinivå och man börjar själv gå sakta. Hunden bör komma upp i trav! Belöna din hund på ett aktivt sätt, lek med den med leksak eller godisbit, eller spring helt plötsligt rakt fram (de flesta hundar gillar att springa ikapp). Tänk belöningsplacering framåt, kasta godiset framför dig och vänta så att hunden är framför dig när den äter upp den. Invänta att hunden själv återtar kontakten och gå sedan vidare. Och allra viktigast: se till att du inte lockar när hunden är passiv! Med hjälp av aktiva belöningar höjer du den allmänna aktivitetsnivån hos hunden, med belöningsplacering skapar du en förväntan framåt, men inget av detta har någon betydelse om inte timingen är korrekt. Klicka och belöna när hunden går aktivt och i rätt position. De flesta hundar tycker att det är ganska trevligt när vi pratar och småspringer och plockar upp en godis ur fickan för att få med den, och kommer att upprepa det beteende som leder till den konsekvensen. Allt sådant ska alltså endast göras när hunden går där vi vill ha den.

Uthållighet

Vi människor har en tendens att ”fastna” i olika mönster. Vi belönar alltid det fria följet efter 10 steg. Vi tränar alltid sitt kvar i trettio sekunder innan första godisbiten. Hunden ska hålla apporten i fyra sekunder innan klicket. Ställandet i inkallningen kommer alltid på 15 meter. Våra hundar plockar upp detta blixtsnabbt, och blir ofta väldigt frustrerade när de inte får sin belöning ”vid rätt tidpunkt. Speciellt klickertränare gillar dessutom att belöna väldigt ofta. Absolut inget fel i det under en inlärningsperiod (som naturligtvis varierar i längd beroende på hund, beteende, och förare), men om vi tänker tävling måste vi tidigt börja lära hunden att utföra flera saker innan den får sin belöning, och att tidpunkten för belöningen varierar. Vi får inte fastna i ett för hunden förutsägbart mönster på träning som inte kan uppfyllas på tävling!

Redan när hunden är valp har man nytta av att börja träna uthållighet. Den behöver inte kunna mer än ett enda beteende, för att kunna utföra det beteendet två gånger med två meters förflyttning emellan innan den får sin belöning. För min Mårran var det jättekonstigt att behöva hoppa flera hinder innan belöning när vi började med agility. För mig var det en väckarklocka när hon i början vände sig nästan i luften efter varje hinder för att få sin belöning hos mig…

Att träna uthållighet i rallylydnaden är ganska enkelt, eftersom man har en tydlig bana att följa. En variant är att hunden först ska kunna grundfärdigheterna, sedan utföra hela skyltmoment innan belöning, sedan två skyltar med transportsträcka emellan, sedan tre skyltar, osv… När man jobbar med fler än tre skyltar efter varandra är det nyttigt att fundera över det här med förusägbara mönster igen, och se till att belöna varierat. Ibland efter en skylt, ibland efter fyra, ibland under transportsträckan, ibland mitt i skyltmomentet. Jag brukar dessutom föredra att göra den sista skylten innan belöning till den första skylten i nästa ”skyltkedja”, jag tycker att det gör det lättare för mina hundar att väva ihop en hel bana och det hindrar att jag omedvetet belönar efter samma skylt upprepade gånger.

Belöning

När vi börjar träna uthållighet säger det sig självt att belöningarna måste vässas lite extra, hunden ska ju jobba betydligt längre tid för varje belöning än under den första inlärningen. När vi jobbar med grundfärdigheter behöver vi snabba belöningar för att få många upprepningar under kort tid, när vi jobbar med uthållighet behöver vi istället belöningar av hög kvalitet och kan verkligen ta oss tid att leka med hunden, belöna med många roliga godisbitar, eller klappa och kela en lång stund. Ju längre tid hunden ska jobba – ju bättre belöningar. Underskatta inte överraskningsmomentet, variera dina belöningar. En sådan enkel sak som att ha med sig olika typer av godis, eller flera olika leksaker, eller bara leka med hunden på olika sätt, gör ofta hunden mer på alerten och gladare. Vänj också hunden vid att belöningen aldrig är synlig, utan den ligger undanstoppad i fickan tills det är dags. En hund som är ”beroende” av att du har godis i handen (eller att den tror att du har det) får ingen lång tävlingskarriär!

I rallylydnaden får vi lov att visa vår uppskattning för hundens agerande med både röst och kroppsspråk. Ett ”bra” kan markera för hunden ”bra jobbat, fortsätt lite till, du är på rätt väg”, och de flesta hundar blir lite extra glada när föraren förtjust utbrister ”Vilken duktig hund!” även om det inte följs upp av vare sig lek eller godis. Eftersom det är både tillåtet och uppmuntras – använd de belöningar som står till buds! Visa med röst och kropp hur duktig din hund är. Precis som man kan ladda klickern så kan man ladda ett speciellt ord att använda på banan.

Ytterligare ett tillåtet sätt att belöna sin hund är att träna in en externbelöning. Istället för att belöningen kommer från föraren så får hunden springa ut från banan på ”varsågod” och fram till en utlagd belöning. Det används flitigt i agility där tävlingarrangören ofta tillhandahåller en skål att lägga externbelöningen i, och visar var den ska placeras. Naturligtvis är timingen på ”varsågod” lika viktig som timingen på klicket, och en medhjälpare behövs i början för att kunna ta undan belöningen om hunden ”tjuvar”, men väl inlärd är en synlig externbelöning ett effektivt sätt att hålla hundens koncentration på topp under hela banan.

Ha kul på banan

När vi tävlar med våra hundar är vår egen inställning A och O. Det är ALDRIG hundens fel om en tävling går åt skogen! Det är inte hunden som har valt att ni ska tävla, det är föraren. Om den misslyckas så är det för att den ställdes inför en uppgift som den inte var tillräckligt förberedd för. Om ni lyckas och allt går riktigt bra så är det också du som tränare som förtjänar att ta åt dig äran – du har tränat din hund väl och förberett den på bästa sätt.

Hittills genomsyras rallylydnaden även under tävlingar av en avslappnad ”ha kul med din hund”-inställning, och jag hoppas verkligen att det kommer att fortsätta även i framtiden. Att tävla ska vara kryddan som gör det roligare att träna, inte en källa till ångest och okontrollerbar nervositet. Det är trots allt inte världens undergång om man misslyckas, det är bara att lära sig, ta nya tag, ändra sin träning, och försöka igen!

12 aug 2014